Supergrupp

En supergrupp är ju per definition en grupp som vid bildandet består av redan kända medlemmar. Cream var kanske den första. Crosby, Stills, Nash (& Young) är ett annat tidigt exempel. ABBA och Emerson, Lake & Palmer är ytterligare några. Och från 80-talet känner vi Travelling Wilburys. En "unsupergroup" om du frågar mig. Beståndsdelarna (de flesta) var fantastiska och på pappret var detta en konstruktion som skulle kunnat leva upp till begreppet "a match made in heaven". Men vi vet ju alla hur det lät...

År 2009 har världen begåvats med en ny s k supergrupp; Monsters of Folk. Två delar Bright Eyes (där givetvis Conor Oberst är den ena), en del M Ward och en del Jim James. På pappret "a match made in heaven". Och det tog inte lång tid innan man nådde fram till ordet supergrupp i var och varannan recension. Det tog faktiskt inte speciellt lång tid till dess man i en recension kunde läsa att det i andra recensioner skulle stå just ordet supergrupp.

Och visst, stundtals är det riktigt jävla bra. Det mesta är faktiskt skitbra. Men jag kan ändå inte komma runt ojämnheten som (per automatik?) uppstår.

Och att inte dra paralleller till Travelling Wilburys är nästan omöjligt när man hör den direkt dåliga och löjliga "Whole Lotta Losin´".

Undrar vem fan det är av dem som skrivit den?